Stationsnära stad är hållbar stadsutveckling

Att förtäta städer genom att bebygga stationsområdena är bra för miljön på flera sätt. Städerna kan växa utan att det går ut över parker, grönområden och åkermark. Redan använd mark förvandlas från baksidor till framsidor och blir tryggare, bättre delar av staden och fler kan välja att resa kollektivt när det går att bo och jobba nära stationen. Med andra ord, stationsnära stad gör att städerna växer där det mest behövs men ger minst påverkan – i stadskärnan.

Att fler reser kollektivt betyder avsevärt mindre koldioxidutsläpp. En jämförelse mellan stationsnära kontor och kontor i lägen med sämre tillgång till kollektivtrafik visar att stationsnära arbetsplatser ger tre till fem gånger mindre koldioxidutsläpp per år vilket motsvarar 4 300–8 000 ton koldioxid. Den kollektiva trafiken skapar också betydligt mindre trängsel på gatorna och mer plats för människor och folkliv vilket gör den kollektiva trafiken ytterst relevant även den dagen när fordonsflottan är fossilfri. 

Max 600 meters promenad – annars väljer man bilen

Att fler reser kollektivt om arbetsplatsen eller bostaden ligger nära en station är inte bara en sanning i storstäderna. Dansk forskning* visar att om man har mindre än 1 000 m till stationen från hemmet tar man gärna tåget, men vid sin slutstation vill man inte ha mer än 600 meters promenad till sin arbetsplats. Blir det längre tar man tyvärr gärna bilen.

Socialt hållbart

Stationsområden är platser med många människor i rörelse dygnet runt. Stationerna skapar flöden som är unika i städerna, i Stockholm passerar ca 200 000 människor genom Centralstationen varje dag vilket kan jämföras med Mall of Scandinavia som bedöms snitta på knappt 40 000 besökare per dag och Arlanda där cirka 60 000 personer reser varje dag. Trygghet i och kring stationen är ett fokusområde för Jernhusen och målet är att stationen ska fungera för alla men allra bäst för resenärerna. Vi är involverade i många projekt och samarbeten för att förebygga problem och hitta lösningar som gör miljöerna trygga och trivsamma. Stationen och dess flöden skapar pulsen i den stationsnära staden och här fokuserar vi på att bottenvåningar och rummen mellan husen ska vara trygga attraktiva stadsmiljöer.

*Källa: Hartoft-Nielsen, P. (2002). Stationsnærhedspolitikken i hovedstadsområdet. I undersökningen visas att om bostad och arbetsplats ligger inom en zon av 600 meter från en järnvägsstation är chansen att man ställer bilen och i stället åker kollektivt som störst.